För att stärka samhällets viktiga insatser för stöd och skydd har länsstyrelserna tillsammans med Amphi Produktion tagit fram metodstödet ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer”.
mot kvinnor.1 det är väl belagt att frågan om våld i nära relationer kan förstås ur ett makt- och genusperspektiv, där manlighet överordnas kvinnlighet och där utövande av våld kan bli ett sätt att konstruera manlig överordning och genus-makt. den så kallade normaliseringsprocessen, det vill säga den process som leder
För att få syn på hur våld i nära relationer påverkar individer olika beroende på hur deras livsvillkor ser ut kan ett intersektionellt perspektiv användas. Perspektivet används för att förstå hur maktordningar samverkar. är mest utsatta för våld i nära relationer är personer i åldern 16–34 år, ensamstående föräldrar, personer med som högst gymnasial utbildning och personer som bor i flerfamiljshus. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer har ofta sämre ekonomiska förutsättningar än de som inte blir utsatta (Brå, 2014). Jag är legitimerad psykoterapeut och har i drygt tjugo år arbetat på olika sätt med frågor kring mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, våldtäkt, genus, sexualitet och trauma.
Författare. Linn Moser Hällen (red.) ISBN. 978-91-47-13830-2. Omfång. 232 sidor. Upplaga.
Inte bara kvinnor och män – ett intersektionellt perspektiv på våld. Empiriska. övriga maktstrukturer och ur ett intersektionellt perspektiv.
Syftet med Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer är att ni ska få ta del av verktyg som kan stärka ert arbete med att tillgängliggöra samhällets skydd och stöd till alla, inklusive de som idag har ett svagt samhälleligt skydd.
av E Krumlinde · Citerat av 3 — Den anförda teorin i uppsatsen, intersektionellt perspektiv, problematiserar runt kontext och fysiskt och psykiskt våld mot kvinnor i en relation eller av en nära av E Åkesson · Citerat av 6 — behandling, som exempelvis våld (Skolverket 2009:88, Ungdomsstyrelsen 2013:13). Det normkritiska fältet har utvecklats i en nära dialog Ett intersektionellt perspektiv handlar om att se att det finns många olika maktordningar normposition (som uppfyller många normer och i relation till detta rör sig relativt friktions-.
Bakgrund: Våld mot kvinnor, i synnerhet våld i nära relationer, är ett allvarligt samhällsproblem som är vanligt förekommande globalt och nationellt. Kvinnor påverkas inte enbart fysiskt utan även mentalt och våldet kan ha kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser.
Föreläsarna bjuder Dig på gedigen kunskap och erfarenhet utifrån ett strukturellt och individuellt perspektiv. ___ 8.30-9.00 Registrering och kaffe 2012 (Swedish) In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, no 3, p.
För att få med barnens perspektiv intervjuas även barn i åldern 13-17 år, vars förälder är utsatt för våld i nära relation eller stalkning. De som intervjuas fyller även i ett frågeformulär som består av frågor om livstillfredställelse, posttraumatisk stress, socialt stöd, upplevd rädsla samt upplevt våld. 2021-3-8
2020-2-28 · problemet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Den svenska staten har, genom statlig styrning, tilldelat det straffrättsliga systemet en central roll i arbetet med att få mäns våld mot kvinnor i nära relationer att upphöra. Det straffrättsliga systemet har fått i uppdrag att tillämpa ny lagstiftning samt att
2021-4-9 · Mäns våld mot kvinnor i nära relationer- uttryck, mekanismer och konsekvenser för våldsutsatta kvinnor och barn En modell för intersektionellt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor. Tidskrift för genusvetenskap, 2014 Sju perspektiv på våldtäkt.
Han som uppfann telefonen
För att få syn på hur våld i nära relationer påverkar individer olika beroende på hur deras livsvillkor ser ut kan ett intersektionellt perspektiv användas.
Det måste ses i sin kontext och utifrån begrepp som makt,
statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Våld i nära relationer.
Bilateral varicocele operation
el informe
mäklare fredrik karström sundsvall
sectra aktier
giff se
och våld i nära relationer finner vi hedersrelaterat våld.11 Våld i nära relation-er/mäns våld mot kvinnor präglas av en individualistisk syn där en man utsätter en kvinna för någon form av våld. Med individualism menas att våldet fördöms av omgivningen då det i regel inte är socialt accepterat att utöva våld mot t.ex. en flickvän.12 Detta är en relativt vedertagen syn på mäns våld i Sverige och i denna studie är det detta som innefattas i benämningen våld i nära
För att stärka samhällets viktiga insatser för stöd och skydd vid våld i nära relationer, har länsstyrelserna tillsammans med Amphi Produktion tagit fram metodstödet ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer”. Metodstödet utforskar hur intersektionalitet och normkritik kan användas som verktyg för att ge förbättrat stöd vid våld.
Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. Författare. Linn Moser Hällen (red.) ISBN. 978-91-47-13830-2. Omfång. 232 sidor. Upplaga. 1.
Pojkar som upplever våld i familjen under barndomen anses dessutom mer Transerfarenheter – olika perspektiv och identiteter. Våld i nära relationer – psykiskt, fysiskt, sexuellt och materiellt våld. Genus och våld – hur hänger det ihop? Vad är specifikt för våld i samkönade och normbrytande relationer?
rätt stöd och skydd till alla, oavsett livsomständighet. Att inta ett intersektionellt perspektiv på våld i nära relationer kan stärka arbetet med att tillgän gliggöra samhällets skydd och stöd till alla, inklusive de som idag har ett svagt samhälleligt skydd. Alla kvinnor i Sverige har rätt till ett liv fritt från könsbaserat våld i nära relation. Sedan början av 1990-talet har den svenska staten sett det som ett prioriterat jämställdhetsmål att utrota allt könsbaserat våld för att uppnå full jämställdhet mellan könen.